|
|
Renoveringsbidrag för föreningshus |
|
|
|
|
|
Undervisningsministeriet
har bistått vid upprustning av föreningshus sedan år 1978. Begreppet
föreningshus täcker många olika hustyper runt om i Finland. Att
reparera och renovera dem sakkunnigt är en nationellt viktig uppgift som
ofta axlas av lokala medborgarorganisationer och utförs som talkoarbete.
Finlands Hembygdsförbund ger råd i frågor som gäller reparationerna.
De finländska föreningshusens historia går tillbaka till 1880-talet, då frivilliga brandkårer och nykterhetsföreningar först började bygga föreningshus. I föreningshusen har man dansat, suttit ting, förhandlat, sett på skådespel och utställningar, gått på basar och fest. |
 Föreningshuset i Hartola |
|
Ursprungligen byggdes föreningshusen genom talkoarbete och på de
lokala ideella föreningarnas initiativ för att hysa deras verksamhet.
Många ungdomsföreningar, arbetarföreningar, lantmanna- och
idrottsföreningar uppförde också ett eget hus för sin verksamhet.
Likaså byggde sig talrika hembygds- och marthaföreningar egna hus. För
olika ideella inriktningars behov byggdes tusentals föreningshus, av
vilka ca 2 600 återstår i dag, många av dem kulturhistoriskt
värdefulla. Talkoarbetet fortsätter än, när de gamla husen
iståndsätts och sköts. |
|
|
|
|
|
Kontaktperson vid Finlands Hembygdsförbund: byggnadsforskare Leni Pakkala, leni.pakkala  suomenkotiseutuliitto.fi |
|
| | Ingångssidan | Seurantalot | |
|
